Jag hörde att det varit poesi uppläsning på ett observatorium någonstans i Stockholmstrakten. Det som lästes upp digitaliserades och sändes ut i rymden mot stjärnan Vega. Det verkar som globaliseringen tar ett nytt steg då de Svenska poeterna försöker hitta nya marknader för sina alster utanför vår planet. Det är nog ett genidrag att liknas vid att plantera en ekskog som ersättning för lönearbete. Eventuella royalties från invånarna på planeter i Vegas stjärnsystem torde dröja minst sextio år troligen betydligt längre då en korrespondens med ett förlag på Vega planeten kan dra ut på tiden i flera hundra år.
Mot den stjärnklara vinterhimlen sände jag några tankar igår kväll då jag var ute och kissade mig själv och hunden. Om det framstår som en bra sak att försöka kommunicera mänsklighetens essens, via för många människor obegriplig poesi, till en främmande livsform, så borde samtliga integrationssträvanden mellan olika folkgrupper och sociala skikt snarast inriktas på just kommunikation via poesi. Problemet i min mening är nog bara det att mycket av dagens poesi är så oförståelig att den inte ens kommunicerar med sin skapare, förmodligen inte ens med poesins skapares skapare…
