tisdag, oktober 31, 2006

Varför är du så liten?

Varför är du så liten
En ända på ett rep
Sliten
Blek och aldrig nyttjad för en uppgift
Bara lämnad åt en slump
Liggande stilla
Orörd vid sidan av det som räknas
En bit av repet
Men ändå inte där

söndag, oktober 29, 2006

Mitt inre vs Ditt Yttre

En tur med Stockholms lokaltrafik häromdagen gav mig en inblick i hur Svenska Kyrkans markandsföringsstrateger tänker.

På olika skyltar står att läsa "Jag är mån om mitt inre. Du också?"

Är det så att denna raklamkampanj är bäst lämpad för storstaden där det finns en större koncentration av människor som gjort allt för att uppfylla sina egna drömmar och haft förmånen att lyckas "bli något"? Garaget är fullt av sportbilar, villan designad ända upp till skorstenen, umgänget noga utvalt, sommarhuset i skärgården är pittoreskt, men ändå stor nog att ta emot alla vänner som vill besöka, bankkontot är fullproppat med självgodhet och ändå finns det en tomhet i tillvaron. Perfekt tänker en slipad streber i närheten av kyrkans ledning, det finns en nisch, en affärsmöjlighet, ett behov ingen tillfredställt fullt ut. Om vi packeterar det kristna budskapet på ett tilltalande sätt kan vi fylla detta tomrum och få de nästan fulländade människorna att känna sig helt hela. Känna sig lika mätta på liv som efter ett julbord, det är klart att det kommer att sälja.

"Ja, det är klart att jag också är mån om mitt inre", hörs någon instämmande gläfsa inifrån en fluffig minkpäls, "Jag bryr mig jättemycket om mig själv, det är egentligen det enda jag bryr mig om, den här religionen passar mig skiiitbra". Det är helrätt just nu att vara lite sådär lagomkristen och det är ju sååå pampigt i kyrkan, "särskilt Hedvig Eleonora, den ligger om hörnet därhemma och på hemvägen köper vi nybakat, vi brukar jäsa ihop med bullarna när vi kommer hem från högmässan"

Jag blev helt enkelt förbluffad när jag såg reklamen i pendeltåget, har budskapet verkligen blivit så skevt att det är accepterat att fokusera på att människor ska vårda sitt inre som en isolerad aktivitet. Det är väl i sig inget fel att vårda sitt inre, men är det inte så att det är mer sprängkraft och mer i linje med kristen tro att basunera ut "Jag är mån om ditt yttre. Du också?"

Det är svårt att tro att det kan komma ut något gott av att människor först ska sitta och måna sitt inre på ett navelskådande sätt för att sedan måna om sin nästa när alla en egna tomrum är fylda och tristessen knackar på igen.

Byt reklamfirma, kavla upp ärmarna och gör lite nytta - för någon annan!

måndag, oktober 09, 2006

Ledtråd

Du hänger här och jag förstår att en del är mitt och en del är ditt, varför skulle jag annars ljuga. Utan en röst som berättar vad jag ska tycka så blir jag tom, ihålig och liten. Först undrar du varför jag lever i en drömvärld sedan låter du mig möta resterna av den dag som lovats mig. Resterna av en dagdröm blir morgondagens verklighet och tömmer ut det lilla av innehåll som konsumtionen lyckats fylla mitt väsen med. Det är inte utan att jag skulle vilja täppa till allt utflöde och låta mig uppfyllas av det som påstås vara meningen, det som kan komma mig nära. Redan i farstun skulle jag vilja att han stod och gav mig om så bara en ledtråd av ett hopp om att det kommer att gå bra, något som visar vad det gäller och vad jag ska vara bra för mitt i ett kaos av vilsna själar, där några lyckats suggerera sig till en plats i kaos de kallar sin.