måndag, maj 30, 2005

Bloggen - ett smalt media med dålig räckvidd

Jag har lessnat på att tänka och publicera mina tankar via ett hopplöst föråldrat kabelbaserat media som internet. Inte nog med att det krävs en ansamling kiselceller som konsumerar en försvarlig mängd elektroner trots att de står overksamma, det är också nödvändigt att denna plåtklädda kiselanhopning kopplas samman med ett kabelnät utan slut. Som om inte detta skulle vara nog så är det dessutom segt som sirap. Tankar och slutsatser ska först kodas om och pressas in i ett av de flera hundra olika syntaktiskt riktigta skriftspråk som existerar för att sedan konverteras vidare till en binär sekvens och pressas vidare in i det abnorma kablesystemet. Nästa steg för att en lyckad publicering ska vara ett faktum är att tusentals andra kiselhögar runt om i världen sparar ner vad som tryckts in i kablarna.

Om allt detta till slut har hänt så ska det till en människa som någonstans på jorden ska använda en annan apparat med samma kiselbitar, koppplat till samma kabelhärva som förstår det språk varpå tankarna från början kodades på. Inga nyanser kan naturligtvis förmedlas på ett sätt så primitivt som detta. Att anförtro sitt innersta, delar av sitt liv till det godtycke som den ovan beskrivna tekniken utgör kan inte anses som annat än ren idioti.

Jag kommer att begränsa mina publikationer på detta media till de allra mest banala och lättsmälta tankegångarna i fortsättningen. Bloggen Eljest kommer från och med inatt att finnas tillgänglig att ta del av på den nya telepatiska siten Eljest.telepati.

Om ni inte hör något beror det förmodligen inte på att sändning inte pågår utan att era mottagare behöver justeras. Den lättaste åtgärden för att åtsadkomma det är att undvika traditionella Bloggar och mediadravel i allmänhet under minst ett år. Jag garranterar att det kommer att ge er kontakt med kanaler ni aldrig tidigare känt till.

Sändning börjar nu.....................

onsdag, maj 11, 2005

Det som aldrig blev är en del av det som kunde varit viktigt

Den kändes tom, boken, när jag tog den för att skriva. Så fel jag hade, det syntes då jag lät ögonen svepa över de till synes tomma sidorna och fyllas av saker som jag borde skrivit ned, saker som andra borde skrivit ned: Till ssita raden och ut på pärmarna fyllas av saker som inte blivit sagda eller skriva och som bidragit till att världen ser ut just så bra och just så dåligt som den gör.

Det osagda och det icke skrivna har större betydelse och större tyngd än det som faktiskt nått någons öron eller läst av någons ögon eller händer. Annat kunde blivit om det som inte blivit passerat från en tanke till en handlig och vidare från en männiksa till en annan. Gjort en männniskas tanke till en annans och landat i en handling som format världen.