Miljonär

Jag erkänner, jag har kapitulerat för kapitalet. Man behöver inte lyssna speciellt noga för att märka att det är den enda man kan göra. I en version av SAOL likställs begreppen att kapitalera och kapitulera faktiskt med varandra, det är kanske inte alla som vet, men kapitulation som företeelse skapades faktiskt som ett direkt resultat av kapitalismens intåg. Ett konsortium av stenrika flintyxproducenter i människans barndom insåg att det behövdes en hemlig kod som kunde användas av de som anslöt sig till den i början förbjudna kapitalismen. De viskade i grottmyningarna till varanda "Jag kapitulerar" och då visste man att här var en frände och någon som anslöt sig till tron att "alla kan tillhöra ett priviligierat fåtal". De var naturligtvis idioter, men det var på stenåldern. Idag vet vi inte ett skvatt bättre, inte jag heller varför jag lagt in några Google annonser på min sida ovan. Om ni klickar på dem så tjänar jag snart ihop till min första miljon. När jag tittade nyss hade jag redan fått in 50 cent :)

Bokslut

Medan natten blev morgon och gravljusets sista flämtande låga brann ut framträdde livet allt enklare, mer nära. Jag knöt mina händer, kontrollerat och bestämt. De små knäppningarna från knogar och leder som en ordförandes klubbslag. Med baksidan av min tunna skinnhandske strök jag bort en tår som torkat sedan länge, erkände jag en sorg som just blev till. Det avlägsna ljudet från en stad avslutade min vaka över en död och ringde in resten av mitt liv.

Runt runt runt

Jag gick igenom en del anteckningar och såg till min bestörtning att en tanke jag tänkt så sent som igår redan var antecknad, med datering den sjätte juni 2004...

Kommentarer till detta är överflödigt.

Ha det såbra!

Det är ett jävla tjatande om att saker och ting ska bli så bra för den ena och den andre. En flod av innerliga önskningar om välmåga till höger och vänster.
-Ha det nu så bra!
-Ja, du med, ha det så jättebra!
-Hoppas ni får det trevligt!
Varför hoppas alla så förbannat mycket att alla andra ska få det så bra och ha det såååå trevligt? Är det inte egentligen sig själva de önskar allt gott i världen? Är nyckelorden i själva verket, "du med"? En lyckönskning är ju helt gratis, både ekonomiskt och emotionellt. Genom att lyckönska någon förbinder du dig inte till något. Du investerar endast med syfte att tjäna in ett...
-Du med!

Vill så gärna rekomendera läsning av författarinnan Lenke Rothmans bok Stygn som jag nog tycker knyter an till det som skrivits ovan. Det är i alla fall där jag hämtat inspirationen till texten.

Rast

-Visst lever jag.
Bara en stunds vila, sen ses vi igen.Jag vill drömma om mig själv, vem jag varit och vem jag ska bli. En man som leker med tankar och träffar en död.

Jag har gått lydnadskurs

För en tid sedan hade familjen besök av några kvinnor från England, vi umgicks ett par dagar till och från. Vi är ganska lika tänkte jag för mig själv, det är ingen större skillnad mellan hur människor tänker och agerar i våra olika länder.

Då den ena av kvinnorna, något över medelåldern, hade lämnat oss berättade den yngre, dryga trettio, att den andra kvinnan kommenterat med beundran och avund i rösten att jag, som då är mannen i vårt hushåll, "was soo domesticated". Först lät det som något man kan säga om ett djur, en katt är "domesticated" - hustränad, när den går på lådan, en hund då den väntar med att kissa tills den kommer ut och hittar ett träd eller en stolpe. Då vi pratade om detta visade det sig att det var ett sätt som man tydligen uttryckte sig på i England då en man hjälpte till i hemmet. Skillnaden mellan det Sverige jag känner och England var plötsligt tydlig.

Kanske kunde man ta det som en affärsidé, att ta några bra delar ur brukshundsklubbens valpkurser och blanda dem med väl valda delar ur skolans hemkunskap och sedan lansera en massiv reklamkampanj på de Brittiska Öarna - "HDI-Housband Domestication Institute - makes your husband roll over for you!"