torsdag, december 16, 2004

Julstrike eller Ett klipp i näsan

En härlig diskussion utspelade sig i baksätet på min bil i morse. Pojkarna berättade vad den ene respektive den andre gissat fanns i den hemliga julklapp som skolans lärare hade placerat ut. Barnen går i en liten byskola med 73 elever och därför kunde alla olika klasser vara med och gissa. Vad det hela skulle vara bra för vet jag inte, men antar att det helt enkelt skulle vara kul.

Den äldste hade nästan gissat rätt, han hade gissat att det fanns en tomtenisse i paketet. Ledtrådar lät meddela att det var något som kom på besök under de närmaste veckorna och dela ut något. Det rätta svaret var tydligen inte en tomtenisse utan två tomtenissar. Om hans verkligen halvrätta svar gav någon annan utdelning än tillfredställelsen att inte vara helt misslyckad utan endast halvt förtäljde inte samtalet i baksätet.

Det som gör episoden värd dessa rader är nu egentligen lillebrors kommentar. Med sin, ännu ganska smurflika röst, deklarerade han att han trott att det var ett
bowlingklot i paketet. Det är en kommentar helt i klass med den han gav i somras då han helt ärligt deklarerade att han inte visste att man inte fick klippa andra barn i näsan.

Utan att kunna göra något åt det ser jag en inkarnation av jultomten som bowlingklot, rasandes ner genom skorstenen så att en kliniskt ren rökkanal visar på hans framfart. I släptåg kommer en skara av tolv Kägelnissar med en liten luva dinglande på det kala huvudet.

I kör utbrister de:
- Finns här några barn som inte skjutit i rännan?

Att klippa andra barn i näsan räknas förmodligen till kategorin "skjuta i rännan". Storebrors högljudda hån av lillebrors gissning på bowlingklot räknas helt säkert också dit. Klottomtens utdelning till dessa, mina söner, blir mycket liten.

Efter utdelning av idel runda paket sträcker sig en enorm hand ner genom skorstenen, greppar med tre fingrar i tomten och slungar honom med ett öronbedövande dån genom hopen med Kägelnissar och ut genom ytterdörren. Som genom ett trollslag upplöses nissarna i ett stjärnglitter och allt är åter tyst och rent som en nyoljad bana.